Breathe Until Tomorrow

Böcker är tunga. Märkte det när jag plockade ur bokhyllan. Böckerna i bokhyllan. Nästa bara pocket. Billigt. Bra. Spara pengar. Och slösa på något annat. Senare. Böcker igen. Jag har lagt mycket pengar på böcker. Nu ska jag snart lägga 160 kronor till. Känns bra. Böcker förblir. Finns kvar.
Finns det något bättre än att drömma sig bort med en bok? Avslappning. Det var nog det som drog mej till Twilight. Fast inte bara. Men det var en del av det. Att drömma sig bort till något som man tycker är perfekt. Det är bara böcker som är perfekta. Verkligheten är aldrig perfekt. Alltid sprickor. Även om fasaden är perfekt är det sprickor inne i rummen. Spackel. Med böcker gömmer och glömmer vi. Skapar sånt vi drömmer om. Fantasin kan härja fritt. När man skriver får man leka. Även om man är vuxen. Ta ut svängarna. Låtsas. Det är bra. Man behöver leka ibland.
Twilight är lycka för mej. Kärleken i böckerna. Inte alltid lycklig. Som här. I världen. Realistisk men ändå fantasi. Vampyrer och varulvar. Sånt vi drömmer om. Många känner skräcken för. Inte jag. Jag drömmer om att de fanns. Här. Sida vid sida med oss. Dej och mej. Under sängen. Ute i skogen. På stan. Vill tro att de finns. En del av de där vi kallar fantasiväsen. De ingen vill tro finns. Kanske finns de. Vi bara förnekar. Vi förnekar för mycket.
För inte finns de?
Tomtar och troll.
Vampyrer och varulvar.
Spöken och sånna.
Fantasiväsen. Fantasifoster.

Men vad gör vi om de finns?
Jo, vi förnekar. Förvisar dem till böcker och filmer. Där de hör hemma. Vi drömmer om dem ibland.
Mardrömmar kallas de oftast då. Dagdrömmar.