Breathe Until Tomorrow

Nu lyssnar jag på Jimmy Eat World igen. Jag älskar Hear You Me. Lyssnade du förut? Jag la upp en länk. Gjorde du inte det? Gör det nu. Snälla. Här är den. Igen. Den är så fin. Jag blir hel. Ja, hel. Hel som i inte trasig. Det är skönt. Vacker låt. Jag blir hel av musik. När muskien beskriver dig. Eller dina känslor. Då känns det bättre. Man vet att man inte är ensam. Det är någon annan som också har upplevt det där som du känner just nu. Du är inte ensam. Du är aldrig ensam. Trots att man tror det ibland. Det är då man behöver veta. Och när jag känner så. Då lyssnar jag på min musik. Musiken som beskriver mitt liv. Hur det ser ut ibland. Det finns musik för alla känslor. Det är bra. För man känner ju inte likadant hela tiden.

Varje rubrik för inläggen här är en titel. Eller en rad ur en låt. En låt som jag känner igen mig i för tillfället. Det var en låt som gav namn åt den här bloggen. Paramores underbara Breathe/Until Tomorrow. Om det är någon låt jag alltid ryser av så är det den. Hur man än känner sig kan man känna igen sig i den. Här är den. Ge den en chans. Lyssna. Känn. Snälla, berätta var du tyckte. Är det bara jag. Som känner så otroligt mycket för låten? Kan det vara bara jag? Nej, så är det inte. För de som skrev låten. De måste ju också ha kännt. Läste det här förut.
"I love this song! Hayley Williams is a musical genius! Her face should be on money!"
Och kan inte annat än att hålla med. Hayley är helt otrolig. Det är hon som sjunger Breathe/Until Tomorrow.

Nu måste jag äta. Mat. Igen. Man äter väldigt mycket... Jag ska snart åka till sommarstugan några dagar. Ska bli skönt.