Your scars are healing wrong.
Jag tänkte skriva ett inlägg.
Men jag. Skrev en dikt. Istället.
Jag vet inte om jag törs posta den här.
Det blev så.
Smack. Rakt ut bara.
Men jag gör nog det.
I alla fall. Postar.
Helt från hjärtat. Helt oredigerat.
Säkert massa stavfel och misstag.
Precis som i livet.
You're gone
Not here anymore
Not with me
Holding my hand
Supporting me when life is hard
Am I on my own?
Living in the twilight
Not seeing the sun anymore
My sun who shined so bright
Is it gone now?
Not coming back?
Maybe it wasn't reality
Maybe everything was a dream
One of those beautiful dreams
Which you don't want to wake up from
But you do
You always do
Life isn't what we thought
Not easy and warm
Life is hard
And cold
And we are in it
Nu kan ni skratta.
Men gör det när jag står med ryggen till.
Det är väl så det ska göras?
fiint :)<3 jag skulle aldrig lyckas bättre love you<3<3
vi skrattar inte.. Alla tycker att några ska skratta åt sina egna ord
