life on earth is changing.

jo men är det väl alltid.
man måste vara flexibel.
annars klarar man sig inte.
klarar det inte.

SÅ ÄR DET BARA.

to make you listen now.

värmen tar kål på mig. nästan.
men jag är glad att den äntligen är här.
men en pool vore inte fel. inte alls.

nu, däremot, är det skönt.
att sitta i sängen med förstret öppet.
en harkrank flaxar omkring med sina långa ben på väggen.

tankarna flödar helt fritt.
hit och dit.
samtidigt som det känns så underbart fint just nu.
finns det en del jag inte får ordning på.
som alltid.

jag har funderat på något speciellt ett par dagar.
en fråga jag fick för några månader sedan.
två. kanske tre.
"varför tror du på Gud?"

ja, varför gör jag det?
jag har inget riktigt bra svar.
annat än att det känns så rätt.
så rätt i mig. i hjärta och hjärna.

jag tror.
för det är väl det man gör som troende.
tror.
jag vet inget egentligen, inte mer än du, men jag tror.
med hela mitt hjärta tror jag.
med hela min kropp och själ.

och det är fint.

feeling good.

de senaste dagarna har jag...
...blivit kallad "lilla flicka. fast du är ju stor." av en kul prick.
...tagit mod till mig och visat mig i shorts bland folk för första gången på tre år.
...slutat andas pga chock.
...börjat andas igen.
...pratat med gud.
...fikat i fyra timmar med vänner.
...blivit utslängd från två fik.
...åkt buss och båt och bil.

...och störst av allt, jag ar kommit på att jag mår bra. jag menar riktigt bra. sådär som man gör när allt bara känns rätt och fint och bra.

is there anybody out there?

hur många olika känslor kan man uppleva under en dag?
utan att sprängas i små bitar och sväva ut i rymden.
jag vill vara kvar här. inte flyga omkring utan krontroll.
för jag har kontroll
åtminstode inbillar jag mig det. att jag har kontroll.

men å andra sidan. vem har kontroll?
mamma? Gud? JAG?
mammor har alltid koll på allt. kontroll.
men något måste ha koll på mammorna.
Gud. hm.

my comfort, my shelter...

...tower of refuge and strenght
let every breath
all that i am
never cease to worship you


det märks att skolåret lider mot sitt slut.
många (alla?) kurser är avslutade och om dagarna har man en eller inga lektioner alls.
en idag, en på fredag.
ledig måndag, tisdag.
städa skåp och prata mattebetyg på onsdag.
avslutning på torsdag.

året har gått otroligt fort.
känns som jag nyss började på carlforsska, skolan kändes stor och förvirrande.
nu hittar man överallt och att skolan en gång kändes stor kan man inte förstå...

att ha hela sommaren framför sig känns underbart.
att kunna vara uppe till morgonen gryr, att kunna sova hela dagen.
jag längtar efter det.

en sommar utan sorg som bara är min.
det är precis vad jag vill ha.

bilden är från 2007, en sommar i fjällen.


du sa vi skulle vinna allt.

vädret idag har varit underbart.
svalt på förmiddagen och varmt på eftermiddagen. sol och lite vind.
jag har kännt doften av liljekonvaljer i solsken.
tittat på höns och låtit mina tankar ha sin stilla gång.
ibland är livet riktigt skönt.

men jag vet att när det är som bäst, det är då man ska se upp.
saker och ting slutar aldrig lyckligt.
vi lever inte i en saga.
så nu ska jag se upp och vara på min vakt.
för just nu känns allt ganska bra.

all of the love we threw away.

funderar på att bygga en tidsmaskin.
jag får googla det. hitta en ritning.
såga, spika och limma.
så svårt kan det ju inte vara.
skalman kunde, då borde jag också kunna.

we got nothing to wait for.

har spenderat fredagkvällen med att plugga historia.
det är vad man får för att inte göra det man borde i veckorna.
plugg på en fredagkväll går ju emot alla principer...
usch och fy.
men händer det inget roligare kan man väl alltid plugga antar jag..?
nej. jag ska aldrig mera plugga en fredagkväll. sådetså.

vädret i veckan har varit underbart.
förutom den där elektriciteten i luften...
men sol och värme, som jag har väntat på det!
äntligen!



jag måste bara lägga till att det endast är 30 dagar kvar till pier pressure!
helt otroligt vad fort tiden har gått, inte länge sedan det var flera månader kvar...





hide from the mirror, the cracks and the memories.

spänningen och elektriciteten ligger i luften.
det nästan sprakar. 
som ett lock känns det. klibbar fast på huden.
går inte att tvätta bort.

ett rejält oväder skulle behövas.
åska, blixtar, regn. kanske hagel.
då skulle nog det där som ligger i luften försvinna.



causing a scene.

har i flera veckors tid behövd handla kläder.
det ekar i min byrå.

i dag tog jag ork till mig.
och vad händer?
jo, jag kommer hem med ETT linne.

borde det inte gå lite bättre?
ja, jag är kräsen.
men kom igen. ett linne. på 1 ½ timme.
jag hatar att handla kläder.
hur kan alla tycka det är så kul?

till slut gick jag till akademibokahandeln och tröstläste böcker.
slutade med att jag köpte en bok jag gått och kollat på, längtat och suktat efter i minst en månad.
vita underbara blad.
                        

that's THE book.

nu ska den fyllas med ord och tankar.
allt jag skrivit på lösa papper och som ligger i högar ska in i boken.

the song i never wrote.

jag har varit ganska frånvarande här.
jag har bara inte haft ork. inte velat dela med mig av mitt liv.
nedstämdhet och bältros var två av anledningarna.

men nu ska jag försöka ta tag i det här.
skriva lite. inte varje dag. det tror jag inte.
men några gånger i veckan är målet.

nu ska jag börja titta igenom alla bilder i datorn.
jag har en lite överaskning på gång åt en vän...

inte nu, kanske sen.

jag har alltid varit rätt blyg.
tycker det är svårt att prata med människor jag inte känner så bra.
stelt. pinsamt.
och jo, visst. jag har blivit bättre.
men den där blygheten finns kvar.

det är enklare att skriva än att prata.
enklare att uttrycka sig.
man hinner tänka efter.
alla ord måste inte komma lika snabbt.
man hinner tänka lite också. 

ord snurrar i huvudet.
man skriver ned orden på papper.
orden blir till meningar.
meningarna blir till något sammanhängande.
text.

att hala är silver, att skriva är guld.
för mig.

river och sliter.

jag har blivit dålig på det här med att blogga.
det går i perioder för mig. och just nu... vill jag inte dela med mig av mig själv.
men insperationen kommer tillbaka.
det tror jag verkligen.
skriva kommer jag aldrig sluta göra.
aldrig.
vi får bara vänta och se.
det kommer tillbaka.


The truth is a terrible thing.

trött är jag.
tror det är för att jag liksom slappnat av idag.
inget måste-göra efter skolan.
blev en till att bara baka en sockerkaka och låta tiden rinna förbi.

svära lite mer över all snö som kommit.
säkert 1,5-2 decimeter på två dygn.
jag ska väl inte klaga. men jag vill klaga.
jag är trött på vindern nu.
jag vill ha värme och vår.
mys att kunna gå i vårjacka.
slippa vantar och dunjackor.
slippa frysa när jag väntar på bussen.
åka till skolan i mörker. komma hem i mörker.
inte komstigat folk blir deppiga under mörka, kalla vintern.

äntligen hade Adonis fått in You Me At Six's Take Off Your Colors.
hämtade den och Samuel Ljungbland no. 3 idag.
450 kronor fattigare. men jag ska få 200 av pappa.
så det ordnar sig.
musik, musik, musik.
tack och bock.

Vi är redan vinnare.

Efter skolan blev det Espresso House med vänner.
Saknar stunder som dem.
Allt känns så avslappnat. Bara prata.
Om allt. Om inget.
Idag mest om någon.

Bara vi fyra är fint.
Blir inte så ofta nu.
Men stunderna är obetalbara.
Jag lever på dem länge.

Borde pluggat mer spanska än jag gjort.
Får se om det går bättre i morgon...
Känner mig helt omotvierad.
Måste försöka få tillbaka motivationen för att plugga.
Den har varit som bortblåst länge. För länge.
Fick i alla fall reda på slutbetyg i NkA idag.
Och det var bra. Nöjd blev jag.
Motivation till restan nu då.
Kom igen. 4 veckor till sportlovet.


Om ni inte redan gjort det.
Tänk på dem på Haiti. Gör vad ni kan. Lite är mycket nog.
Du kan sms:a 50 till 72999 för att skänka 50 kronor.
Det kan hjälpa någon.

Jag älskar dig så högt så du hör.

Idag skulle min mormor fyllt 78 år.
Grattis, jag älska dig!

I've spun out so far.

Kylan har verkligen slagit till på allvar.
För någon dag sedan var det -25 grader här.
Satte inte en fot utanför dörren.
På Rapport gjorde de ett repotage om hemlösa i kylan.
Några berättade att de inte kunde stå still eller ligga ned och sova. Det var för kallt. Hela tiden var de i rörelse för att inte frysa lika mycket.
Jag kan inte ens tänka mig att leva så.
Det är så långt borta från vad jag känner till.
De klagar knappt trots minst 20 graders kyla och här sitter jag.
Innomhus och klagar på att det är kallt.
Känner mig en aning bortskämd...
Vad är mitt största promlem just nu?
Ett naturkunskaps prov på tisdag?
Ett missat nummer av 'Kerrang!'?
Elektriskt hår?
Jag borde nästan skämmas.


Two birds.

Efter nästan 3 veckor i mitt eget tempo rullar vardagen snart i gång igen.
I flera dagar har jag tänkt att jag skulle börja plugga.
Slippa för mycket stress när jag börjar igen.
Idag tog jag tag i det. Började plugga naturkunskap.
Usch vad det tog emot!
Ekosystem och närinskedjor. Egentligen inte så svårt. Bara tråkigt.
Fasar inför spanskan. Vill verkligen inte.

Det är något konstigt med mej.
Så fort jag tar tag i vardag och plugg börjar jag stressa.
Trots att jag vet att jag är ganska känslig mot stress.
Vi lunchen åt jag klart på 6 minuter.
Mamma och pappa hade då tagit sig mindre än halvvägs genom sin lunch.
Stress, stress, stress.
Varför håller jag på så? Bara dumt. 

Två dagar till. Sedan åter till skolan och vardagen. 

Var hos Adonis och fick en pratstund och beställde en skiva. 
You Me At Six - Take Of You Colors. 
Den borde komma snart.  


No sound but the wind.

Om en liten stund bär det av upp till sommar(vinter?)stugan.
Bara några timmar. Kolla värmen. Jag garanterar att det är skit kallt.
Åka spark utför branta backar i 15 minusgrader.
Mitt ansikte kommer frysa sönder. Men det är lugnt.
Då kanske mina öron trillar av. Fint det. Då kanske jag äntligen blir av med dem.

 
Bild från stugan, förra året vid denna tid.


On this side of town it touches everything.

Packat med människor på stan.
Alla har tröttnat på julen. Två dagar tog det.
Mellandags rea. REA.
Uppenbarligen det bästa vi vet.
Och visst är det lite mysigt med allt folk. Trångt och varmt blir det.
Men det blir lätt för mycket också. För trång och för varmt.

Någon julkänsla fick jag inte in i år.
Mysigaste dagen var nog i går. Juldagen.
Jag och kusin i var sitt hörn av soffan men var sin bok. Hela dagen. 
Och Sällskapsresan: Snowroller.
På kvällen mat hos morfar. 
Senare sån där mysig stämning. Avslappnat. Sitta och små-prata. Mys. 

 

Tidigare inlägg
RSS 2.0